torsdag 30 oktober 2014

assignment 3 - performance

Ha glitter i fickorna. Rör dig på offentliga platser. Släpp ut lite allt eftersom, tills fickorna är tömda.
Jag valde att fylla mina fickor med silvriga stjärnpaljetter, eftersom jag själv hittade en sådan på gågatan en mörk och regnig höstmorgon för ganska många år sedan och fortfarande kommer ihåg att jag blev glad för att jag hittade den. Jag lämnade under en hel dag ut enstaka stjärnor vart jag befann mig. Jag rörde mig i simhallen, på torgdagen på stan, på min yngsta dotters skola, på gymnasieskolan där jag jobbar, på gymmet där jag tränar, i mataffären och på vägarna däremellan. Jag upptäckte att jag gillar det hemliga i det jag gör. Försöker hålla det hemligt, men vet inte om någon ser att jag "tappar" stjärnor. Jag vet inte om någon har sett vad jag gör och om någon såg det så vet jag inte om hen skulle bry sig. Det uppenbara resultatet av min handling är att stjärnorna blev ett synligt spår av hur jag har rört mig under dagen, vilket känns ganska ointressant för någon annan än mig själv. Det skulle ju kunna vara så att någon bestämmer sig för att följa spåret, lite som Hans och Greta, men jag har nog inte lagt dem tillräckligt tätt. Det jag tänkte på under tiden jag lämnade mina spår var vilka människor som inte bara förflyttar sig utan som också ser saker på sin väg. Jag är en sådan person, som ser saker, och många barn gör det nog. Vilka fler kan tänkas göra det? Min förhoppning är att jag kan göra någon annan blir glad för att hen hittar en stjärna. 


Till mina elever har jag lagt upp en uppgift utifrån Erwin Wurm, vilket kan vara ett sätt att närma sig performance. Först visar jag exempel där Wurm använder sig av vardagliga föremål eller miljöer i oväntade situationer. Uppgiften är sedan att göra något liknande själv och ta en bild på sin egen en minuts-skulptur. Välj något vardagligt objekt eller en miljö och fundera över hur man förväntas använda objektet eller förhålla sig till miljön. Fundera sedan över hur man inte förväntas använda objektet eller förhålla sig till miljön. Använd objektet eller förhåll dig till miljön på ett nytt och oväntat sätt. Den här uppgiften är en bra utgångspunkt i att fundera kring normer och hur det känns att bryta dem, att känna sig obekväm och att se andras reaktioner. 


assignment 2 - didaktisk aspekt

Att göra en skulptur eller en målning och sätta ut den i naturen kan ge lite samma effekt som street art - att möta konst på ett oväntat sätt eller på en oväntad plats. Jag har gett mina estet-treor i uppgift att på något sätt synas i stadsmiljön. Tillsammans kom de fram till temat Esteterna invaderar och arbetade i skolan med att göra många saker av något fint eller något äckligt för att sedan placera ut dem i stadsmiljön. Resultatet såg bland annat ut såhär:




onsdag 29 oktober 2014

assignment 2 - måleri



Assignment: gör en målning och sätt den på en kulle. Titta på den genom ett objektiv och fota.

Jag tycker att det är spännande med krockar. Vad händer när man tar en målning på en interiör och placerar ut den i naturen? Jag tycker att det här vardagsnära motivet nästan kändes lite andligt när det kom ut i naturen. Intressant hur omgivningen kan påverka både känslan och innehållet i en målning. Några av mina största konstupplevelser har jag haft i skulpturparker som till exempel Wanås. När jag ser mitt måleri såhär blir jag sugen på att utforska måleriet utomhus, varför inte i en konstpark där många olika konsttuttryck kan mötas.



tisdag 28 oktober 2014

assignment 1 - digitalt samlande

Som total bildälskare och, som Austin Kleon i Steel Like an Artist lyfter fram, bildsamlare så är Pinterest en skattkammare av rang. Jag börjar få en ganska omfattande bildsamling, varav jag håller en del hemligt. Jag ville i mitt assignment knyta ihop några olika projekt. Jag har i en av vår första uppgifter (photoshop) visat upp min passion för såpbubblor eftersom jag tycker att de är en fin metafor för att ta vara på stunden och njuta av det sköna i livet. Kanske också för att hålla kvar leken en stund. Den första bilden jag lade upp på min blogg var en målning med såpbubblor och det är ett motiv som jag har arbetat med flera gånger. Här har jag samlat såpbubblebilder från Pinterest och gjort en liten film som jag kallar långsamhetens lov. En liten film att drömma till och bara stanna upp en liten stund - kanske just för att jag känner ett stort behov av det efter en väldigt intensiv period.




Jag blev inspirerad till en uppgift till mina elever i kursen Konstarterna och samhället när jag såg Steel Like an Artist och tänkte att den får bli mitt didaktiska inslag till vårt första assignment.




Titta på nedanstående klipp.


Välj valfri genre ur våra samtida konstarter och ”steel like an artist”! Du ska göra ett eget verk och redogöra från vem eller vilka du har stulit. Beskriv också vad du tycker är bra och varför du vill stjäla från din förebild. Tänk på skillnaden mellan att imitera och att stjäla ;)


fredag 24 oktober 2014

lektionsplanering kring bildanalys

utopi      dystopi

World #35 av Ruud van Empel

En utopi är ett tänkt idealsamhälle, en positiv drömvärld, som kan fokusera på olika tankar kring ekonomi, religion, miljö, politik, feminism, vetenskap och teknologi.


Dialogues on Discrepancies av Piyasak Ausup


En dystopi är en negativ samhällsvision. Genom att överdriva negativa fenomen i samhället och bygga upp skräckbilder av vårt sätt att leva kan man effektfullt få fram stark kritik mot det rådande samhället.


UPPGIFT

Du ska arbeta i photoshop och skapa en utopisk eller en dystopisk miljö. Du ska tänka på vilket budskap du vill få fram och hur du bäst kan få fram det. Eftersom det här är en skoluppgift, som inte är tänkt att använda offentligt, kan du välja om du utgår från bilder som du själv har tagit eller om du hittar bilder på nätet och klipper och klistrar i dem. Ett tips där man kan hitta väldigt många bilder är Pinterest, där det är kostnadsfritt att skapa ett konto.

Att tänka på när du arbetar i photoshop:
Du ska bygga upp din bild genom att klippa ut och klistra ihop. Om du vill så väljer du en bild som du har som bakgrundsbild och sedan lägger på andra delar. Ditt arbete blir mycket enklare om du skapar ett nytt lager för varje bild du lägger till – då har du möjlighet att fortsätta ändra i ditt arbete efter hand som det växer fram. Tänk på att du också kan ändra storlekar och förändra färger för att få fram stämningar och betona det som du tycker är viktigt. Spara din bild i psd-format utan att lägga ihop den i ett lager, så att jag kan följa din process. (se Enkla grunder för att göra ett collage i photoshop nedan)


EXTRAUPPGIFT

I mån av tid väljer du en eller båda av extrauppgifterna.

1    Fortsätt på ditt tema och skapa en serie bilder som förstärker din utopi eller din dystopi. Tänk på att bilderna ska ha samma bildspråk och fungera bra ihop, man ska se att det är samma upphovsman.

2     Om du har arbetat med en utopi försök då att se det negativa utifrån samma utgångspunkt och skapa en dystopisk motvikt - eller tvärtom om du har börjat med en dystopi.

Efter deadline kommer jag att slumpvis fördela era bilder, så att du kommer att få en klasskamrats bild eller bilder som du ska analysera.

ANALYS – Skriv din analys i löpande text.

·         Du ska börja med att så utförligt som möjligt skriva ned vad du intuitivt känner för bilden.
·         Beskriv det piktorala rummet, det som bilden föreställer. Skriv så exakt som möjligt, man ska nästan kunna se bilden genom att läsa din beskrivning.
·         Beskriv nu det referentiella rummet i bilden, det som finns vid sidan av bilden. Vad händer runt omkring? Före? Efter? Vad får du för känsla när du ser bilden? Vilka associationer väcker den? Vilka förnimmelser (smak, lukt, rörelser…) får du?
·         Finns det andra relationer till bilden? Kan du koppla ihop bilden med någon text, film, musik eller teater. Vad och i så fall på vilket sätt?

Enkla grunder för att göra ett collage i photoshop


Spara en bild från en hemsida:
ctrl och klicka på bilden, välj: spara bild som (lägg på skrivbordet)
Eller så tar du en skärmavbild genom att trycka shift, äpplet (cmd) och 4. Då kommer ett kikarsikte upp dra det över bilden och släpp – bilden finns på skrivbordet.

Öppna en bild i photoshop
dra bilden till PS-ikonen

Bildstorlekar
Det är bra om du går in på Bild, bildstorlek och ser till så att du har samma upplösning på de bilder som du vill använda för ditt collage. Oftast räcker det med 72-150 pixlar/tum om du inte ska ha väldigt bra utskriftskvalitet för då bör du gå upp mot 300. Om du ska ändra upplösningen ska du se till att rutan vid Ändra bildupplösning inte är ikryssad.

Bakgrund
Välj den bild som du vill ha som bakgrund eller öppna en ny bild under arkiv (tänk då på vilken upplösning du har på dina bilder som du ska lägga in).

Lägga ihop bilder
När du är på din bakgrund går du in på Lager och lägger till ett nytt lager. Gå sedan in på den bild som du vill lägga till. Välj Markera i menyraden och ta Allt. Under Redigera väljer du kopiera. Nu går du tillbaka till bakgrunden och klistrar in bilden (redigera).

Redigera
Förmodligen vill du inte ha en fyrkantig bild påklistrad utan vill att en del av bilden ska integreras i din andra bild. Då går du ut på ikonen (snabbmask) som är en ifylld rektangel med ett hål i mitten som finns bland de som ligger längst ner till höger. Klicka på den. Därefter ska du se till att den svarta fyrkanten nästan längst ner till vänster ligger överst. Klicka på penselverktyget och välj vilken du vill arbeta med. Nu är det bara att sudda bort det du inte vill ha med. För att göra precisionsnära jobb kan du behöva förstora din bild och/eller ändra form och storlek på penseln.

Storlek
Om du vill ändra storlek på någon bild så går du in på Redigera och väljer omforma fritt. Håll inne shift-knappen samtidigt som du drar i hörnen så ändras inte proportionerna.

Effekter
Det finns hur mycket som helst att leka med och upptäcka i photoshop. Ändra färger, intensitet, opacitet – det är bara att ge sig ut och utforska möjligheterna! Om du till exempel vill göra en del av collaget svartvit så ser du till att rätt lager är markerat och så kan du gå in på Bild, justeringar och prova dig fram.

Lägga till fler bilder
Lägg alltid till ett nytt lager innan du lägger in en ny bild så att du kan gå in och ändra på varje del i ditt collage.

Ångra
Det går alltid att ångra något som du har gjort. Gå in under Redigera och välj ångra och/eller stega bakåt ända tills du kommer tillbaka till den fas som du är nöjd med.

Spara
Så länge du vill fortsätta arbeta på din bild ska du alltid spara den i psd-format för då kan du fortsätta ändra i alla lager.

Nu har du de nödvändiga delarna för att klara av att göra ett collage i photoshop. Då återstår det bara att leta eller själv ta bra bilder och att öva, prova och leka sig fram!

  
REFLEKTION KRING MIN UPPGIFT

Jag har valt att lägga upp uppgiften på det här sättet eftersom man får med många centrala mål (jag har fetmarkerat de mål man jobbar med). Om man vet att någon annan ska analysera den bild man ska göra, så tror jag att man arbetar mer medvetet med sin bild. Dessutom kan det vara intressant att få den andres analys av sitt eget arbete. Jag tror att det kan vara en uppgift som det är intressant att ha samtal om.

Undervisningen i kursen BILD ska behandla följande centrala innehåll (det vi arbetar med i denna uppgift är fetmarkerat):

            Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella framställningar i anslutning till eget bildarbete.
            Begrepp för bildsamtal ur olika perspektiv, till exempel färg och form, genus och klass, etnicitet och ålder.
            Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder.
            Arbete med konstnärliga processer, både enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Problemlösning i bild. Metoder för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser och dokumentation, till exempel portföljmetoden.
            Planering och produktion av bildarbeten med tydliga mål och öppna uppgifter med konstnärliga intentioner. Hur olika bildgenrer ställer skilda krav på slutresultatet. Skillnader mellan bilder, hur de är konstruerade och hur de framträder, hur sammanhanget påverkar bilden och hur bilder ges olika betydelser i olika sammanhang.
            Orientering i en mångfald av tvådimensionella tekniker i traditionella material och metoder såväl som i nya tekniker och medier. Uttrycksförmåga och hantverksskicklighet i några tekniker.
            Praktiskt bildarbete och konstnärliga kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder, färgteorier och färgsystem, bildspråkliga teorier och modeller samt grundläggande kommunikationsteorier. Hur bilden och bildens uppbyggnad kommunicerar med betraktaren och hur betraktaren tolkar bilden utifrån dess beståndsdelar. Arbete med att utforma bildspråkliga budskap med tydliga intentioner.
            Metoder och principer för redovisningar, utställningar och presentationer av färdiga arbeten. Marknadsföring och grafisk formgivning. Metoder för reflektion över arbetsprocessen, den egna arbetsinsatsen och resultatet. Analys av egna, andra elevers och professionellas gestaltningsarbete.

            Arbetsmiljö och etiska förhållningssätt samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt.

bildanalys




Jag har fastnat för den dansk-isländske konstnären Olafur Eliassons verk Riverbed som just nu (2014.08.20-2015.01.04) visas på Louisiana konstmuseum. Verket är platsspecifikt och upptar hela den södra vingen. Riverbed består av 180 ton lavasten och grus från Island samt vatten och det är ett femtiotal medarbetare till Eliasson har uppfört verket.

Mitt första intryck är att verket är sublimt, vackert och lite otäckt. Jag får en meditativ känsla av naturen som har byggts upp. Jag tycker att den är lugn och vilsam och jag gillar mötet mellan natur och kultur. Det känns ursprungligt, nästan som en ny värld som börjar ta form. Samtidigt kan jag få känslan av att jag befinner mig i en dröm, kanske en mardröm, där jag är ute men ändå inne. Kan man komma in i alla rum? Går det att ta sig ut? Finns det någon annan här? Den karga naturen tillsammans med de kala vita, nästan institutionslika, väggarna gör också att jag frågar mig om jag befinner mig på ett ställe där någonting har hänt, en naturkatastrof, efter ett havererat kärnkraftverk eller kanske miljöförstöring.

Jag har valt att analysera verket för att det fascinerar mig. Det är storslaget, och bjuder samtidigt in till så många frågor. Vad vill Olafur Eliasson med sitt verk? Hur finansierar man ett sådant här verk? Vad upplever jag när jag ser bilder av verket? Vilka förväntningar får jag inför ett eventuellt möte med verket på Louisiana?
Det piktorala rummet består av flera utställningsrum med kala vita väggar och olika breda öppningar mellan rummen. I taket är det ett, genom fiberduk filtrerat, dagsljusinsläpp. Fiberduken är uppspänd över ett diskret rutmönster. Golvet har ersatts av jord, grus och stenar i skiftande nivåer. En heltäckande mark i brun-grå toner, med stenar i varierande storlek i varmare grå- och ockratoner genombryts av en bäckfåra som stilla flyter fram i det sluttande landskapet genom de olika rummen. I vattnet reflekteras himlen från ljusinsläppet. Vissa öppningar till andra rum ser låga ut, eftersom markhöjden är högre här än till andra öppningar. Det är svårt att avgöra hur långt verket sträcker sig, för så långt man kan se breder stenlandskapet ut sig. 

Om jag sedan börjar med att titta lite på det referentiella rummet utifrån tanken kring vad som har försiggått Riverbed. En tanke om att låta natur och kultur mötas föddes av Olafur Eliasson, som sedan har låtit bland annat ingenjörer, ekonomer och arbetare verkställa hans idé om att frakta vulkanjord från hans föräldrars hemvist Island och bygga upp natur i en av  Louisianas vingar. Att konstnären kommer med en idé som han sedan har assistenter eller medarbetare som verkställer, är ett arbetssätt som knyter an till de gamla konsttraditionerna i Florens och det är inte många samtidskonstnärer som har möjlighet att arbeta på detta sätt. Den första tanken som dyker upp är hur man finansierar ett femtiotal medarbetare, frakt av 180 ton lavastenar och grus från Island, samt för- och efterarbete av utställningsrummen. Det är ett omfattande konstverk vi har att göra med. Om Eliasson har någon miljötanke med sitt verk kan det kännas paradoxalt att transportera så mycket jord så långt. Men det kanske inte är miljön ur ett klimatperspektiv som är hans syfte, utan den retoriska idén kanske är att kasta om den rumsliga upplevelsen på museet. Att se på sig själv och sin egen upplevelse i krocken som uppstår mellan natur och kultur.

Funktionsarten är troligtvis primärt gjord i ett konstnärligt syfte. På ett sätt tycker jag att det platsspecifika verket, en installation, är ett relationellt verk. Det måste ju vara så att verket ständigt förändras beroende på vart i rummen man själv befinner sig. Men också beroende på andra besökare, hur många de är, var de befinner sig och vad de gör. När man ser det på ett foto (som jag har gjort) ter det sig på ett sätt, men förmodligen är det annorlunda att vara där själv. Jag undrar också hur det låter när man befinner sig i verket. Ljudet av en bäck, sten som krasar under fötterna, men också ljudet av andra besökares fötter mot gruset och deras prat. Ett sorl som kanske tar över bäckens porlande ljud. Naturljud som finns inomhus kanske låter annorlunda än de gör utomhus, de kanske förstärks av rummets akustik. Det referentiella rummet utgörs också av natur, men utanför väggarna. Är det då en mer naturlig natur än den som människan skapat här inne eller är den också skapad av människan. Troligtvis är den skapad av trädgårdsarkitekter och sannolikt kan naturen i det här fallet inne upplevas som mer ursprunglig än den utanför. Doftar det likadant med natur när man tar in den inomhus? När jag tittar på bilderna av verket tänker jag att det doftar jord och fukt. Det ser också ut som om temperaturen är lite sval, måhända på grund av färgerna i installationen och inramningen med de vita väggarna.

Louisiana är en konstinstitution som är känd för sina mötesplatser mellan ute och inne. Oavsett var man befinner sig på museet har man nära till en dörr som leder ut eller in. De gångar som förbinder de olika delarna består till stor del av fönster ut mot naturen. Också i naturen är konsten närvarande och naturen utgör en slags fond för kulturen. Det råder alltid ett fint samspel mellan natur och kultur på Louisiana och med Riverbed tycker jag att samspelet har tagits till en högre nivå.



Jag valde att huvudsakligen arbeta utifrån Sonessons metod, eftersom jag inte varit bekant med den sedan tidigare och ville prova på en annan angreppsvinkel och terminologi än den jag brukar låta mina elever arbeta utifrån, att göra en denotation och en konnotation. Jag tycker att det har varit intressant att börja intuitivt för att sedan fördjupa mig i det referentiella rummet. Jag hade kunnat arbeta vidare med relationen till annan text, men nöjde mig med det jag fick plats med på de tilldelade sidorna. Eftersom jag med mina elever i huvudsak arbetar med samtida konstarter och medier så har jag tyckt att det är bra att arbeta utifrån en denotation och en konnotation, men jag ska absolut prova med att de istället för en konnotation får skriva en löpande text om det referentiella rummet. Jag har fortfarande en hel del begrepp kvar att befästa, men utifrån ett elevperspektiv känner jag att den här typen av analysmodell fungerar mycket bra och är tillräcklig. Jag tyckte att det var väldigt intressant att läsa bildanalysen av Sisleys modebilder ur ett feministiskt perspektiv och jag kommer använda mig av den i min undervisning i Konstarterna och samhället.